Nyheter

851 miljarder kronor – det är den smått astronomiska summa som regeringen i juni ska fördela på infrastruktursatsningar för de kommande 12 åren. Hur pengarna fördelas har stark påverkan på hela samhället och därmed också på industrin.

Innehåll bakom inloggning

Årets första kvartal innebar fortsatta utmaningar för svensk kemiindustri. Sju av tio företag upplever direkt eller indirekt påverkan genom brutna leveranser från Ryssland, Belarus och Ukraina. Trots detta lyckades IKEM:s medlemmar uppnå samma produktionsvolymer som motsvarande kvartal 2021. På medellång sikt, ett till fyra år, förutspår företagen dock stora utmaningarna. Det visar IKEM:s konjunkturbrev för kvartal ett 2022.

5 april presenterade EU-kommissionen sitt förslag till reviderat Industriutsläppsdirektiv, IED. Vi inom svensk industri anser att det är viktigt att riksdagen engagerar sig i IED eftersom vi befarar stora konsekvenser för svensk industri.

För att stärka industrin och medlemsföretagen har IKEM - Innovations-och kemiindustrierna och Industriarbetsgivarna ingått ett strategiskt samarbetsavtal när det gäller arbetsgivarfrågor. Därmed kommer organisationerna kunna stärka bas-och processindustrins position, få större kraft och leverera än mer medlemsnytta.

Den skatt på plastbärkassar som infördes för två år sedan har inte uppfyllt sitt syfte. Skatteintäkterna har blivit en bråkdel av det belopp regeringen räknade med och när det gäller miljöpåverkan har skatten snarare varit kontraproduktiv. Det visar en ny rapport från IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

EU-kommissionens förslag på revidering av Industriutsläppdirektivet, IED, innebär att fler verksamheter kommer att omfattas av direktivets regler. Dessutom blir alla utsläppsvärden bindande till sin lägsta gräns. Värden avseende energi-, vatten- och materialanvändning föreslås också bli bindande.

Enligt klimatpolitiska rådet har Sverige alla förutsättningar att nå nettonollutsläpp, men det går för långsamt. Vi håller med, men det är inte industrin som håller emot. Det skriver Jonas Hagelqvist, VD för IKEM, i Altinget tillsammans med andra branschorganisationer inom svensk basindustri.

Tidigare i år utsågs IKEM:s tredje Framtidsstyrelse och nu har gruppen träffats för första gången för ett dygnslångt möte i Stockholm. Framtidsstyrelsen är ett nätverk med yngre personer från medlemsföretag som under två år deltar i ett utvecklings- och ledarskapsprogram.

Bristen på forskarutbildade och specialister inom industrin är alarmerande. Det behövs upp till 8 000 forskarexaminerade i kemiindustrin till 2030. Nu krävs ett helt nytt perspektiv inom högskolepolitiken, skriver Jonas Hagelqvist, VD för IKEM och Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM i en debattartikel i Vetenskapsrådets tidning Curie.