Hållbar användning av PVC i ett cirkulärt, giftfritt och klimatneutralt samhälle

Frågor och svar om färdplanen

• Varför lanserade PVC forum en färdplan?

  Vi vill visa vilken stor roll som PVC kan ha om vi vill skapa cirkulära materialflöden inom byggsektorn och i förlängningen en omställning till ett klimatneutralt samhälle. Men då krävs det ett perspektivskifte i synen på PVC, från ett riskmaterial, till ett framtidsmaterial, samt en politik som överlag gynnar plaståtervinning och efterfrågan på återvunnet material.

  Ytterligare ett syfte är att kunna ge råd till byggsektorn om hur både äldre och nya PVC-produkter ska hanteras vid bygg- och rivning. Byggbranschen har från augusti 2020 fått krav på utsortering av bl.a. plast från bygg-och rivningsarbetsplatser. Därför pågår arbete med riktlinjer för utsorteringen.

• På vilket sätt kan PVC spela en stor roll för cirkulära materialflöden inom byggsektorn? (plast är en förhållandevis liten/lätt materialgrupp inom byggsektorn)

  VC är den mest använda plasten inom byggbranschen, står för 36 procent. Det visar att PVC är ett material med goda funktionsegenskaper som är uppskattade hos både installatörer och slutkunder, till exempel för att det är enkelt att underhålla eller för att det kan tillverkas med mycket låg vikt. PVC ger produkter med mycket lång livslängd, vilket är en viktig hållbarhetsaspekt. Exempel: Vatten- & avloppsrör har en livslängd på över 100 år. Golv kan ha en livslängd på ca 20 år och fönsterkarmar på ca 30 år.

  Sedan är PVC-produkter lätta att återvinna och återvinns också i praktiken. För varje ton PVC som återvinns i Sverige besparas klimatet 3 ton koldioxid. PVC-branschen är en föregångare när det gäller att skapa en cirkulär ekonomi för plasten. Branschen i Europa har genom organisationen VinylPlus arbetat intensivt och i samarbete med andra aktörer för att öka insamlingen, optimera återvinningsprocesserna och öka användningen av återvunnen PVC i produkterna. År 2020 återvanns 27,5 procent av det tillgängliga PVC avfallet inom Europa. Målet är att all PVC skall materialåtervinnas. Studier visar att PVC-molekylen kan återvinnas upp till 8–10 gånger utan att förlora sina materialegenskaper. De flesta producenter återvinner sitt produktionsspill. Det finns också insamlingssystem för PVC-golv och PVC-rör i Sverige sedan 90-talet.

• Varför krävs ett perspektivskifte i synen på PVC?

  rots att PVC är ett klimatsmart och resurseffektivt material och ett cirkulärt framgångsexempel inom EU, hämmas omställningen i Sverige av att det finns en negativ inställning till materialet bland framför allt vissa kommuner och regioner.

  Det kan till exempel ta sig uttryck i att policydokument inom kemikalieområdet eller för val av material vid byggnationer avråder från eller rent av förbjuder användningen av PVC produkter. Negativt för PVC Forums medlemmar och negativt för de offentliga aktörer som på grund av detta tvingas välja material som sämre möter organisationens behov. Diskussionen och perspektivet fastnar i huruvida PVC ska användas, snarare än de möjligheter som materialet har för att bidra till minskad klimatpåverkan och ökad återvinning.

• Varför har vissa kommuner och regioner en negativ inställning till PVC?

  Därför att de har en bild av PVC som baseras på gammal eller felaktig kunskap och branschen har inte lyckats nå ut med information om den utveckling som skett och vilket bra material dagens PVC är. De problem som fanns kopplade till produktionsprocessen är hanterade sedan 1970-talet. Dagens PVC når upp till högt ställda krav och de produkter som sätts på marknaden är underställda EU:s tuffa regelverk på området.

• Vilken politik anser ni behövs för att öka återvinningen av PVC? Har ni konkreta förslag?

  Många politiska initiativ är på gång inom EU och i Sverige för ökad cirkularitet, bland annat för byggprodukter. Detta är positivt. Det vi ser är viktiga steg som behöver tas för att återvinningen ska kunna öka, till exempel behöver efterfrågan på återvunnet material öka. Detta kan uppnås genom bl.a. kvotplikter och offentlig upphandling. Vi ser även positivt på ett nationellt etappmål för återvunnen plast i byggsektorn och satsningar på teknikutveckling.

  Den centrala utmaningen är dock att det behövs ett perspektivskifte hos framförallt vissa kommuner och regioner.

• Varför ligger Sverige efter när det gäller återvinningen av PVC

  Det finns flera orsaker till detta. Tyskland och Nederländerna införde tidigt deponeringsförbud. I Nederländerna gräver man också upp gamla rör eftersom det är trångt om utrymme. PVC-fönster är den produktgrupp som toppar återvinningen och i Sverige är dessa inte lika vanliga.

• Vad är PVC Forums budskap med färdplanen?

  Att PVC är en central komponent i en cirkulär omställning av byggsektorn och för att öka plaståtervinningen. I färdplanen konstaterar vi att ca 2 200 000 ton PVC skulle kunna återvinnas, vilket innebär en klimatbesparing på ca 6 600 000 ton koldioxid. Det motsvarar flera procent av Sveriges totala utsläpp under ett år.  Realiseringen av denna potential hindras av negativa inställningar till PVC bland framförallt vissa kommuner och regioner. Därför behövs ett svenskt perspektivskifte kring PVC.

• Hur mycket PVC finns inbyggt i Sverige?

  VL:s studie som utgör ett underlag för PVC Forums färdplan fanns det vid årsskiftet 2017/2018 totalt 3 241 000 ton PVC-produkter inbyggda i Sverige, räknat på produktslagen rör, golv, profiler, takdukar och kablar. Varje år byggs ytterligare ca 60 000 ton PVC in.

• Hur mycket av den inbyggda PVCn kan återvinnas?

  PVC Forums färdplan omfattar runt 75 % av den totala mängden inbyggda PVC-produkter, det innebär 2,2 miljoner ton av den totala mängden 3,2 miljoner ton. . Av dessa 2,2 miljoner ton kan drygt 927 000 ton återvinnas idag i Sverige. Ytterligare 1 269 000 ton PVC skulle kunna återvinnas, men för det krävs ändrade regelverk och teknikutveckling. Återvinning av den inbyggda PVC som omfattas av färdplanen skulle potentiellt och på sikt kunna bespara klimatet 6 600 000 ton koldioxidutsläpp.

• Vilka PVC-produkter kan inte återvinnas idag?

  Det handlar om äldre PVC-produkter som innehåller ämnen som inte längre används. Dels kan det vara ämnen som idag är förbjudna eller starkt reglerade inom EU, dessa har vi klassificerat som röda produkter. Dels kan det vara ämnen där det finns ett motstånd hos kundgrupper och/eller en osäkerhet kring kommande regleringar, det vi klassificerar som gula produkter.  De gula produkterna skulle kunna återvinnas beroende av utvecklingen av regelverken eller teknikutveckling.

• Varför är inte medicintekniska produkter av PVC med i färdplanen?

  Användningen av PVC i medicintekniska produkter står bara för ca 1 % av den totala användningen av PVC i olika produkter. Så det är förhållandevis små volymer. Däremot kan dessa produkter vara intressanta att återvinna. PVC Forum och våra medlemsföretag har varit involverade i olika återvinningsprojekt, bland annat för medicintekniska produktermed positiva resultat.

• Innehåller PVC skadliga ftalater?

  De PVC-produkter som tillverkas inom EU innehåller inga farliga mjukgörare, annat än i vissa undantagsfall. Sedan 2015 krävs det speciella tillstånd för att få använda de fyra lågmolekylära ftalaterna (DEHP, DBP, BBP och DIBP). Den europeiska mjukgörarindustrin har investerat över 6 miljarder euro för övergången från särskilt farliga ftalater (SVHC-ftalater) med låg molekylvikt till innovativa ftalater och andra mjukgörare som inte är farliga.

• Används kvicksilver vid produktionen av PVC?

  Nej inte längre. Tidigare produktionsanläggningarna för klor kunde ha en teknik som baserades på kvicksilver. Den tekniken fasades succesivt ut och var helt ersatt i mitten av år 2018. Idag produceras ingen klor och därmed ingen PVC med denna gamla teknologi i Europa.

• Används tungmetaller i svenska PVC-produkter?

  Nej, inte längre. Vissa tungmetaller, som bly och kadmium, användes tidigare i en del PVC-produkter. Kadmium har dock varit förbjudet som plasttillsats i Sverige sedan början av 1980-talet och bly är helt utfasat sedan 2002. Idag används istället mest kalcium/zink-stabilisatorer.

• Vad är klimatnyttan med att återvinna PVC?

  Beroende på PVC-typ och återvinningsprocess kan man spara upp till 90 % energi jämfört med ny råvara. I Sverige sparas runt 3 kg koldioxid (CO₂) för varje kg PVC som återvinns. Det beror på att man även ”sparar” den mängd koldioxid som hade genererats vid energiutvinningen, som är alternativet i Sverige.

  *I ett återvinningsscenario av endast ren S-PVC sparas 3,4 kg CO2_eq/kg återvunnen PVC (1,99 + 1,4). Då vi har ett antal osäkra faktorer bl.a. energiåtgång vid återvinningen och PVC-materialets sammansättning har vi valt att ange ett konservativt generellt värde på besparingen till: 3 kg CO2_eq/kg återvunnen PVC.

• Kan man tvätta bort oönskade kemikalier i PVC?

  Inte i dag men branschen tror att det går att utveckla processer som tvättar bort oönskade kemikalier i PVC. Detta skulle öka möjligheten att kunna använda återvunnen PVC i fler produkter. Det finns flera europeiska projekt som tittar på detta.

• Vad menar PVC Forum med ”giftfritt”?

  När vi säger att PVC är giftfritt menar vi att PVC inte är farligt för vare sig människor eller miljö och att detta gäller för hela produktens livscykel. Begreppet giftfritt och motsvarande på EU-nivå, non-toxic och toxic-free, används frekvent av beslutsfattare och myndigheter i samband med policyutveckling. Någon närmare definition av vad detta innebär i praktiken saknas. Däremot har Sverige sedan flera år ett miljömål ”Giftfri miljö”. Miljömålet och preciseringar av detsamma är fastställda av riksdagen.

  Definitionen är ”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

  Här finns mer information