Antal berättigade semesterdagar

Semesterledigheten kan vara antingen betald eller obetald. Frågan om hur många semesterdagar uppstår vanligtvis vid arbetstagarens första år som anställd. Den som börjar sin anställning före den 31 augusti har rätt till 25 dagars semesterledighet, eller fler om ni avtalat om det. Den som börjar sin anställning den 1 september eller senare under semesteråret har rätt till fem semesterdagar. Arbetstagaren är inte tvingad att ta ut obetalda semesterdagar. Du som är arbetsgivare har alltid möjlighet att komma överens om förskottssemester med arbetstagare i dessa fall.    

En arbetstagare tjänar in betald semester under det så kallade intjänandeåret som sträcker sig från den 1 april till och med den 31 mars. Dessa betalas ut under semesterledigheten påföljande år, under semesteråret.    

Antalet betalda semesterdagar räknas fram genom antalet anställningsdagar (kalenderdagar) under intjänandeåret minus dagar med icke semesterlönegrundande frånvaro delat med 365 (366 vid skottår) och multipliceras med arbetstagaren semesterrätt. Brutet tal avrundas uppåt till närmast högre heltal.   

Exempel: 

Mira anställs den 1 augusti, fram till semesterårets slut den 31 mars är det 242 dagar. I november tog Mira tjänstledigt i fem dagar. I januari var Mira sjuk två veckor.  

 242 – 5 = 237, (237/365) x 25 = 16.2 vilket höjs till 17 betalda semesterdagar.    

Mira har därutöver rätt till åtta obetalda semesterdagar. Sjukfrånvaron är semesterlönegrundande och påverkar inte uträkningen. 

Sammanfallande intjänande- och semesterår 

Vissa företag tillämpar en regel om sammanfallande intjänande- och semesterår.  Detta innebär att arbetstagaren får ut betald semesterledighet under första anställningsåret och får en del av sin semester i förskott.    

Detta förskott arbetas sedan in och tjänas in under resten av året. Intjänandet av semestern och uttaget av semester sammanfaller alltså under samma år.    

Arbete vissa dagar i veckan 

Den som arbetar vissa dagar i veckan ska få sin semesterledighet förlagd så att en hel kalendervecka motsvarar fem semesterdagar.    

Oavsett antalet arbetsdagar i veckan ska en arbetstagare med 25 dagars semesterrätt få fem veckors semester. I avtalen hanterats detta genom brutto- och nettosemesterdagar. Bruttosemester är det antal dagar semester som arbetstagare har rätt till (till exempel 25 dagar). Nettodagar är det antal dagar som förläggs till det som annars skulle ha varit arbetsdagar.    

Detta räknas ut genom följande formel: Antal arbetsdagar per vecka x antalet bruttosemesterdagar/5 = antal nettosemesterdagar. Brutet tal avrundas uppåt till närmast högre heltal.

Exempel: 

Olof har under hela intjänandeåret arbetat fyra dagar i veckan och har en semesterrätt på 25 dagar.    

4 x 25/5 = 20 nettosemesterdagar

Under en semestervecka förbrukar Olof fem bruttodagar och fyra nettodagar. De fyra nettodagarna förläggs till det som annars skulle varit arbetsdagar och en bruttodag förläggs till dagen som annars skulle varit en arbetsfri dag.     

Semesterlönegrundande frånvaro 

Även om en arbetstagare inte utför arbete så kan viss frånvaro ändå innebära att en arbetstagare tjänar in semester.