Arbetstidsförkortning på IKEM:s avtalsområden

Dagarbetstidsmodellen

Dagarbetstidsmodellen innebär en avsättning av ett antal dagar per år till arbetstidsförkortning som förläggs efter överenskommelse mellan företaget och den lokala klubben. Modellen har sin grund i kollektiv utläggning av arbetstidsförkortningsdagar.

Modellen är lokalt dispositiv och har byggts upp under avtalsåren 1998–2007. Hur den faktiska avsättningen ser ut i det enskilda företaget är därför beroende av hur ni lokalt hanterat respektive avtalsdel. Om lokal överenskommelse inte kan träffas om tillämpningsregler för Dagarbetstidsmodellen gäller att beräkningen av dagarna ska göras i proportion till den anställdes arbetade tid under föregående år, beräknad på samma sätt som för Livsarbetstidsmodellen.

Livsarbetstidsmodellen 

Livsarbetstidsmodellen bygger på att arbetstagaren först tjänar in en avsättning. Året efter intjänandet kan arbetstagaren välja om avsättningen ska användas som betald ledig tid, kontant ersättning eller som en pensionspremie. Arbetsgivaren avsätter värdet till varje arbetstagares livsarbetstidskonto den 31 mars varje år, om företaget inte avtalat om att tillämpa kalenderår istället.

Observera att lokal avvikelse är möjlig inom respektive avtalsområde.

Hur stor är avsättningen?

Avsättningen skiljer sig mellan de olika kollektivavtalen då avtalen genom åren utvecklats på olika sätt. Skillnaderna handlar både om val av modell och antalet dagar. Därtill ger samtliga våra kollektivavtal en möjlighet att anpassa reglerna genom lokala överenskommelser med facket. Kontakta regionansvarig om du behöver diskutera storleken/värdet av arbetstidsförkortningen för ert företag.

Avsättning till livsarbetstidskonto

Avtalet om livsarbetstid innebär att arbetsgivaren varje år avsätter ett värde i tid, pengar eller som pensionsavsättning. Även denna modell är lokalt dispositiv och har byggts upp under avtalsåren 1998 – 2007. Hur den faktiska avsättningen ser ut i det enskilda företaget är därför beroende av hur företaget lokalt hanterat respektive avtalsdel. 

Avsättningarna till varje arbetstidskonto beräknas per avtalsår

Till varje arbetstidskonto avsätts den 31 mars respektive avtalsår X procent av löneunderlaget nedan. Om parterna träffat lokalt avtal om att tillämpa kalenderår sker avsättningen istället den 31.

I beräkningsunderlaget ingår följande:

• månadslön eller lön per timme som utges för ordinarie arbetstid
• rörliga lönedelar enligt lokalt överenskommet avtal som utges vid arbete på ordinarie arbetstid
• tillägg för obekväm arbetstid som utges vid arbete på ordinarie arbetstid
• OB-ersättning / tillägg för förskjuten arbetstid som utges för ordinarie arbetstid
• skiftformstillägg per arbetad timme på ordinarie arbetstid
• bibehållen lön vid permission
• bibehållen lön vid kompensationsledighet
• helglön
• permitteringslön
• sjuklön dag 1–14
• omplacerings- och omflyttningstillägg
• bibehållen lön vid betald ledighet enligt lagen om facklig förtroendeman
• bibehållen lön vid betald ledighet på ordinarie arbetstid enligt utvecklingsavtalet

I beräkningsunderlaget ingår bland annat inte följande:

• övertidsersättning
• sjuklön från 15:e kalenderdagen
• OB-tillägg vid övertidsarbete
• inställelseersättning
• dubbelskiftsersättning
• särskilt tillägg vid övertidsarbete under veckoslut
• beredskapsersättning
• reseersättningar och traktamente
• semesterlön och semesterersättning
• engångsbelopp i form av exempelvis årsbonus som inte har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats
• kontanta ersättningen enligt överenskommelsen om livsarbetstid

Uppgift till arbetstagaren

Arbetsgivaren ska, när avsättningen bestämts efter respektive avsättningsår, lämna uppgift till arbetstagaren om storleken på den avsättning som gjorts.

Olika former av uttag

Avsättningen till arbetstidskonto kan uttas enligt följande tre alternativ:

1. som betald ledig tid (förkortad årsarbetstid),
2. som pensionspremie eller
3. som kontant ersättning (ett engångsbelopp).

Efter att arbetstagaren fått uppgift om storleken på det avsatta beloppet under det föregående året, ska arbetstagaren skriftligen underrätta arbetsgivaren om hur avsättningen ska utnyttjas. Arbetstagaren har rätt att varje år välja ett av de tre alternativen.

Uttag som ledig tid

Den förkortade arbetstiden beräknas för varje arbetstagare och ska motsvara X % av:

• den enskilde arbetstagarens faktiskt arbetade timmar under ordinarie arbetstid under perioden 1 april föregående år t.o.m. 31 mars innevarande år (1 januari t.o.m. 31 december föregående år om parterna tillämpar kalenderår)
• av arbetsgivaren betalda lediga timmar, utom semester och arbetstidsförkortning. Observera att sjukdom efter dag 14 inte är att betrakta som betald ledig tid vid denna beräkning.

Vid beräkning av ledig tid (timmar) sker avrundning till närmaste tiondel.

För ledighet enligt ovan erhåller arbetstagaren oförändrad lön, det vill säga den lön och de ersättningar som skulle ha utgetts om arbete hade utförts enligt schema.

Förläggning av begärd ledig tid sker genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Huvudregeln är att såväl verksamhetens krav som arbetstagarens önskemål ska beaktas.