I Sverige regleras arbetsmarknaden genom en kombination av lagstiftning och kollektivavtal. Lagar, centrala och lokala kollektivavtal samspelar och definierar arbetsgivarens och arbetstagarnas skyldigheter och möjligheter.

Lagstiftningen utgör grunden för arbetsmarknaden och sätter minimiregler för exempelvis anställningsskydd (LAS), arbetstid (ATL) och arbetsmiljö (AML). Kollektivavtal fungerar som ett kompletterande regelverk som ofta ger bättre villkor än lagen, t.ex. högre löner, längre uppsägningstider eller extra pensionsförmåner.

För arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal innebär det att avtalsregler kan ersätta eller justera vissa lagbestämmelser genom avvikelsemöjligheter i lagen. 

Centrala och lokala kollektivavtal

Kollektivavtal tecknas på två nivåer:

• Centrala avtal förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer som IKEM och fackförbund och gäller för hela branscher eller sektorer. Dessa avtal sätter grundläggande villkor som lönestruktur, arbetstider och försäkringar.
• Lokala avtal sluts på företagsnivå mellan arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen. Här kan arbetsgivaren och facket anpassa centrala avtal utifrån företagets specifika behov.

Hur förhandlas avtalen fram?

Kollektivavtalen förhandlas mellan IKEM och fackförbunden i avtalsrörelsen, som vanligtvis sker vartannat eller vart tredje år. Förhandlingarna bygger på förutsättningarna i industrin och de övergripande ekonomiska ramarna som sätts av Industriavtalet. 

Under avtalsförhandlingarna företräder IKEM:s förhandlare medlemmarnas intressen och arbetar för att skapa konkurrenskraftiga och flexibla villkor.

IKEM:s medlemsföretag har möjlighet att påverka avtalsinnehållet genom att delta i våra arbetsgivarnätverk, avtalsråd och andra evenemang. Medlemmarna är också alltid välkomna att lämna önskemål och idéer direkt till IKEM. 

Efter avslutade förhandlingar fastställs det nya avtalet, och medlemsföretagen får vägledning om hur det ska tillämpas i verksamheten.