Tema 3: Spetskompetens för global attraktionskraft

Om Sverige ska ha en världsledande och grön industri behövs satsningar på innovations- och kemiföretagens kompetensförsörjning.

I Sverige finns över tusen innovations- och kemiföretag som står redo att göra stora investeringar i industrins gröna omställning, men kompetensbristen är ett stort hinder. De kommande fem åren räknar innovations- och kemiindustrin med att behöva rekrytera 11 000 personer.

För att säkra innovations- och kemiindustrins konkurrenskraft och behålla både företagen och jobben i landet behövs satsningar för att stärka kompetensförsörjningen. De viktigaste politiska åtgärderna är att stärka grund- och vidareutbildningen i bland annat kemi och bioteknik, samt förbättra möjligheterna att attrahera internationell spetskompetens.

Innovations- och kemiindustrin har stort behov av kvalificerad arbetskraft, men alldeles för få högskoleutbildade och forskarutbildade examineras vid de svenska lärosätena samtidigt som utlandsrekryteringen har blivit svårare.

IKEM:s reformförslag i korthet

Höj ersättningen till högskolans naturvetenskapliga utbildningar

Ersättningen till naturvetenskapliga, tekniska och farmaceutiska utbildningar har halkat efter. Det resulterar i minskad undervisningstid, färre laborationer och urholkad kvalitet. Därför behöver regeringen höja ersättningsbeloppen till naturvetenskapliga, tekniska och farmaceutiska utbildningar med minst 4 miljarder kronor per år. Satsningen behöver också inkludera ökade resurser till högskoleförberedande kurser, så att fler kan söka sig till utbildningar som är viktiga för industrins kompetensförsörjning.

Satsa på industrins spetskompetens

Många av de industriländer vi konkurrerar med gör statliga satsningar på spetsutbildning, med riktade resurstillskott till utvalda lärosäten. Om vi ska stå oss i konkurrensen behövs nationella satsningar på spetskompetens. Därför behöver regeringen tillsätta en utredning för att se över hur strategiskt viktiga utbildningar för industrins kompetensförsörjning kan stärkas.

Satsa på lärosätessamverkan mellan universitet och högskolor

Det behövs en ökad samverkan mellan högskolor och universitet. Genom lärosätessamverkan kan högskolor fungera som universitetsfilialer och därigenom axla ett tydligt regionalt utbildningsuppdrag. 

Skapa en oberoende analysfunktion för högre utbildning och forskning

Universitet och högskolor har en viktig roll i att förse innovations- och kemiindustrin med ny kompetens, men matchningen mellan högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden måste förbättras. Genom att löpande följa studenters etablering på arbetsmarknaden och arbetsmarknadens behov kan kompetensförsörjningen stärkas. Därför bör regeringen inrätta en analysfunktion under Utbildningsdepartementet som ges i uppdrag att rapportera till riksdag och regering om industrins kompetensförsörjning.

Gör kursutbudet tillgängligt för vidareutbildning

Yrkesverksamma inom innovations- och kemiindustrin behöver kunna fortbilda sig, för att hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Därför bör lärosäten få i uppdrag att erbjuda viktiga kurser som enskilda moduler och tillgängliggöra dessa för vidareutbildning, i stället för att låsa in ny kunskap i heltidsprogram.

Främja den svenska startupscenen

Ny teknik och nya affärsmodeller utvecklas ofta av små och kunskapsintensiva tillväxtföretag, i samverkan med etablerade större företag och akademin. På så vis är startups viktiga för att driva på utvecklingen i innovations- och kemiindustrin och den gröna omställningen. För att startups ska kunna konkurrera om internationella kompetens behöver regeringen tillsätta en utredning för att reformera systemet för personaloptioner. Startups behöver också få större tillgång till vanlig labb- och forskningsutrustning samt test- och demonstrationsmiljöer.

Satsa på industridoktorander

Innovations- och kemiindustrin behöver forskarutbildade medarbetare och en ökad samverkan mellan industrin och akademin. Därför behöver regeringen tillsätta en utredning för att se över hur formerna för utbildningen av framför allt industridoktorander och industrilicentiater kan utökas och tillföras ökade resurser.

Skapa ett fungerande system för arbetskraftsinvandring

I dag finns stora brister i systemet för arbetskraftsinvandring vilket slår hårt mot innovations- och kemiindustrins konkurrenskraft. Det måste vara möjligt för företagen att rekrytera internationell spetskompetens, framför allt högskole- och forskarutbildade. Därför bör regeringen ge Migrationsverket i uppdrag att inrätta en samlad kontaktpunkt för internationell spetskompetens, i syfte att säkerställa att både dem och deras familjer får ett serviceinriktat bemötande.

Reformera expertskatten

Det höga skattetrycket kan göra det svårare att rekrytera internationell spetskompetens, som innovations- och kemiindustrin är beroende av för att vara konkurrenskraftig. Därför behöver regeringen bevilja utländska medborgare med särskilt kvalificerade arbetsuppgifter eller månadslön över en viss nivå lägre skatt på sina svenska tjänsteinkomster. Andelen av lönen som omfattas bör höjas från 25 till 50 procent och giltighetstiden för beslut om skattelättnad förlängas.

Tillbaka till IKEM:s reformagenda: Kemi är lösningen

Reformer på tre teman för en hållbar och konkurrenskraftig industri