Ds 2022:22 Bättre konsekvensutredningar
I promemorian föreslås en ny förordning om konsekvensutredning (konsekvensförordningen) där bestämmelser om konsekvensutredningar samlas. Konsekvensförordningen föreslås, i likhet med nu gällande regler, uppställa krav på att en konsekvensutredning ska redovisas när statliga förvaltningsmyndigheter under regeringen beslutar om föreskrifter eller allmänna råd.
Konsekvensförordningen föreslås dessutom ställa upp ett nytt krav på redovisning av en konsekvensutredning när de myndigheter som omfattas av förordningen lämnar in förslag till regeringen eller Regeringskansliet om att regeringen ska besluta om eller föreslå nya eller ändrade regler.
I promemorian föreslås också att Ekonomistyrningsverket (ESV) får i uppgift att koordinera metodutveckling, vägledning och utbildning när det gäller konsekvensutredningar. Därtill föreslås att ESV ska ge särskilt uppsökande stöd till kommittéer och särskilda utredare i deras arbete med konsekvensutredningar.
Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
IKEM:s svar i korthet
IKEM instämmer i det som utredningen anger angående de problem med konsekvensutredningar som finns i nuläget. Bland annat att konsekvensutredningar ofta fokuserar på ett begränsat antal specificerade konsekvenser, i stället för att belysa konsekvenser för hela samhället och dess aktörer. Det är dessutom komplicerat, och förenat med stor osäkerhet samt att det för närvarande saknas ett ändamålsenligt stöd till de som tar fram konsekvensutredningar. Vi ser därför positivt på utredningens förslag om enhetliga regler för konsekvensutredningar som kan underlätta för de som upprättar, tar emot och stödjer arbetet med konsekvensutredningar att förstå vad en sådan bör innehålla.
Det är dock vår bestämda uppfattning att även Regeringskansliet måste omfattas av motsvarande krav på konsekvensutredningar som föreslås gälla för förvaltningsmyndigheter, kommittéer och myndighetsrapporter till följd av olika regeringsuppdrag.