Ds 2023:6 Genomförande av det nya blåkortsdirektivet (Ju2023/00690)
I promemorian lämnas förslag till genomförande av det nya blåkortsdirektivet. Direktivet ersätter 2009 års blåkortsdirektiv.
Här finns förslaget.
IKEM:s svar i korthet
IKEM:s medlemsföretags höga specialiseringsgrad innebär att blåkortsdirektivet, som riktar sig i synnerhet till yrken med högre löneläge och högre specialiseringsgrad, är särskilt relevant.
Det är positivt att regeringen vill förenkla för den högkvalificerade arbetskrafts-invandringen. Blåkorten är en av pusselbitarna för att uppnå det. De borde därför också implementeras i en så främjande form som möjligt.
I nuläget är utnyttjandet av blåkort relativt litet i Sverige, bland annat för att vi har ett välfungerande eget system för arbetskraftsinvandring. Att komplettera det med blåkorten gör vägarna till arbete för tredjelandsmedborgare fler, och underlättar därmed företagens kompetensförsörjning.
Promemorian (Ds 2023:6) föreslår att den nuvarande lönetröskeln på 1,5 gånger Sveriges genomsnittliga bruttoårslön behålls. Det är en mycket hög nivå som stänger dörren till blåkort även för personer med relativt goda inkomster. Det är värt att notera att regeringens egen inriktning, enligt Tidöavtalet, är att arbetstillstånd ska kunna beviljas i normalfallet vid medianlönen. Genomsnittslönen är avsevärt högre än medianlönen och 1,5 gånger genomsnittslönen är nästan 70 procent högre än medianlönekravet.
Direktivet kräver att lönetröskeln ligger mellan 1,0 och 1,6 gånger medellönen. Vid det förra blåkortsdirektivet var 1,5 gånger medellönen den lägsta tillåtna nivån, och nästan alla medlemsstater lade sig på just den nivån. Om Sverige behåller 1,5 som gräns finns risk att vi både försvårar kompetensförsörjningen i absoluta mått mätt, eftersom arbetstagare med mellan 37 100 och 59 360 kronor i månadslön stängs ute från blåkorts-systemet, men också försämrar vår konkurrenskraft jämfört med europeiska länder som väljer en lägre andel av medellönen som gräns.
I IKEM:s branscher (SNI-koderna 19, 20, 21 och 22) ligger löneläget högre än industrin som helhet, något som också gäller arbetskraftsinvandringen. I industrin har ungefär 37 procent av alla beviljade arbetstillstånd löner under 37 100 kronor, medan hela 88 procent har lön under 59 360 kronor. För arbetstillstånd som beviljats i företag inom IKEM:s branscher är det 31 procent som tjänar under medellön och 78 procent under 1,6 gånger medellönen.
Med remissens förslag, 1,6 gånger medellönen, skulle endast 22 procent av arbets-kraftsinvandringen till IKEM:s branscher och 12 procent av arbetskraftsinvandringen till industrin ens kvalificera för att kunna söka blåkort. Om nivån istället läggs på 1 gånger medellönen skulle 69 procent av arbetskraftsinvandringen till IKEM:s branscher och 63 procent av industrin som helhet ha möjlighet att gå via blåkortssystemet.
För en regering som vill främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och fungerande kompetensförsörjning till industrin finns det inga skäl att lägga lönetröskeln högre än den lägsta tillåtna nivån.