Förslag till nya föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor
MSB ger möjligheten att lämna synpunkter på förslag till nya föreskrifter med allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor med tillhörande konsekvensutredning.
IKEM:s svar i korthet
I MSB:s konsekvensanalys skriver man att ”det är av stor vikt att åtgärder vidtas för att minimera risker och konsekvenser av olyckor” i distributions och lagerverksamheter, samt att ”Redan idag är man ålagd att genom 7 § LBE genomföra en utredning av risker och därmed bör inte detta krav medföra nya kostnader.”
IKEM konstaterar dock det nya allmänna rådet anger att 100% av förvarad volym (10 000 liter) bör omfattas av en invallning. Detta är ett kraftigt avsteg från nuvarande lagstiftning, och vår bedömning är att det på tvärs mot MSB:s slutsats är förenat med mycket stora kostnader för ombyggnation. Verksamheter som idag förvarar stora volymer (vilket är betydligt mer än de 10 IBC:er som anges här) har en tät dialog med myndigheter och räddningstjänst redan idag, och upplever att förvaringen lever upp till de säkerhetskrav som rimligen kan ställas. MSB har i sin konsekvensanalys inte heller angett vilka säkerhetsbrister man ser och som behöver åtgärdas, vilket gör de allmänna råden orimliga i förhållande till det man vill uppnå.
5 kap 1 § Kontroll av rörledningar
Bestämmelsens första stycke ska enligt konsekvensutredningen reglera en lucka för rör- och slangledningar som inte är ansluta till en cistern.
Rörledningar i fråga omfattas dock av direktivet för tryckbärande anordningar (2014/68/EU). Detta är ett harmoniserat produktdirektiv och det är ytterst tveksamt om den reglering som föreslås är i enlighet med Europeiska unionens funktionssätt, artikel 114.
Det är också oklart hur denna kontroll ska gå till i praktiken. Rörledningar tillverkade mot kraven i direktivet för tryckbärande anordningar är lagligen släppta på EU:s gemensamma marknad, och den enda aktör som kan begära ut den tekniska informationen för dessa produkter är marknadskontrollerade myndigheter. Kontrollorgan och företag har inte rätt att begär ut dessa handlingar från en tillverkare, vilket omöjliggör en konstruktions- och tillverkningskontroll.
Rörledningar som inte kontrolleras enligt MSBFS 2018:3 kontrolleras enligt kraven i AFS 2017:3. Denna uppdelning har varit gällande i ca. 40 år, före uppdelningen var det dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) som reglerade hela området.
Om MSB går vidare med detta förslag kommer det skapa stora kostnader och oklarheter. Man frångår dessutom den grundläggande principen att samma myndighet som reglerar återkommande kontroll av en anordning även ska reglera tillverkning och konstruktion.