SOU 2022:65 En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk
Stödet vid korttidsarbete har varit en av de mest omfattande åtgärderna för att lindra effekterna för näringsliv och sysselsättning av spridningen av sjukdomen covid-19. Regelverket för korttidsarbete har under pandemin tillämpats för första gången och i en omfattning som inte förutsågs när lagstiftningen togs fram. Regeringen har därför funnit att det finns skäl att tillsätta en kommitté med uppdrag att dels analysera betydelsen av stödet för att lindra de negativa ekonomiska effekterna som uppstått till följd av spridningen av covid-19, dels se över om regelverket bör förändras i vissa avseenden.
Den första delen av kommitténs uppdrag har kommittén redovisat genom delbetänkandet Korttidsarbete under pandemin – En utvärdering av stödets betydelse (SOU 2022:30), som överlämnades till regeringen den 31 maj 2022.
Detta slutbetänkande innefattar kommitténs uppdrag att se över regelverket.
IKEM:s svar i korthet
Industriföretag är globalt verksamma och konkurrensutsatta. Därmed har skillnaderna i
konkurrensförutsättningar stor betydelse i samband med investeringsbeslut och vid
förläggning av produktionsvolym. Att det inom en och samma industrikoncern ofta finns liknande anläggningar i flera olika länder gör dessutom skillnaderna extra tydliga. Så länge verksamheter i Sverige inte har villkor som är likvärdiga med dem i viktiga konkurrentländer innebär det en risk för att investeringar och jobbtillfällen förläggs till andra länder alternativt att uppsägningar sker i Sverige istället för att korttidsystemet nyttjas. I samband med en mer omfattande kris kan konsekvensen därtill bli att det sker en överutslagning av långsiktigt livskraftiga verksamheter och arbetstillfällen i länder som har mindre konkurrenskraftiga system för korttidsarbete.
Förekomsten av korttidsarbete i Sverige under pandemin gjorde att industrin sammantaget hanterade situationen annorlunda än under finanskrisen. I stället för att varsla – valde man i många fall att tillämpa korttidsarbete. Möjligheten var värdefull för industriföretagen och deras anställda – men tillämpningen innebar även utmaningar avseende såväl förutsebarhet och rättssäkerhet som administration.
För att systemet för korttidsarbete ska vara användbart för industriföretag framöver och därmed att den eftersträvade konkurrensneutraliteten uppnås måste systemet erbjuda konkurrenskraftig kostnadsavlyftning för företagen och präglas av ett enkelt regelverk, begränsad administrativ belastning samt tydlighet och förutsebarhet. Det är positivt att förslagen i betänkandet syftar till detta.
Bedömningen av hur det svenska systemet bör utformas för att vara tillräckligt
konkurrensneutralt tar sin utgångspunkt i rapporten Korttidsarbete under Covid-19 –
Systemen i viktiga konkurrentländer som finns tillgänglig på Industrirådets hemsida.