Det nya industriutsläppsdirektivet – ett hot mot den gröna omställningen?

  • Grön omställning
  • Miljötillstånd

”Tillståndsprocesserna är extremt omfattande och tidskrävande. Vi växer och vill lägga fokus på innovation och utveckling av vår verksamhet, inte ökad administration. Jag är mycket oroad över hur det nya utsläppsdirektivet kommer att implementeras. Det måste säkerställas att Sverige kan konkurrera på lika villkor. Det sade Cecilia Sjöstedt, VD för Cytiva Sweden när EU:s nya industriutsläppsdirektiv diskuterades med företrädare för näringslivet och riksdagspolitiker på ett seminarium i Almedalen i regi av IKEM och ett flertal andra industriförbund.

Den 5 april 2022 presenterade EU kommissionen ett förslag på revidering av industriutsläppsdirektivet (IED)i syfte att genomföra EU:s gröna giv som ska bidra till EU:s omställning till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi.

Målet är att uppnå en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön som helhet genom att minska de skadliga industriutsläppen i hela EU, särskilt genom tillämpning av bästa tillgängliga teknik (BAT).  

Omkring 50 000 anläggningar inom EU och ca 1 100 anläggningar i Sverige omfattas av IED. Enligt den föreslagna revideringen kommer betydligt fler anläggningar och även nya sektorer att ingå I Sverige har direktivets utsläppskrav i stora delar implementerats genom generella föreskrifter främst i den s.k. Industriutsläppsförordningen. 

Näringslivet står bakom miljömålen, men menar att nya detaljregleringar riskerar att göra arbetet administrativt tungrott och hämma innovation och utveckling av ny teknik.

Eva Blixt, forskningschef på Jernkontoret, framhöll att IED idag redan levererar mot högt ställda målsättningar och att de nya föreslagna regleringarna är alltför detaljerade.

”Det är för mycket detaljreglering. Kemikalier ska detaljregleras och till och med vilken teknik som får användas. Det kommer att hämma innovation och utveckling. Överlastar man en kärra som rullar bra är det inte säkert att det blir så effektivt”, menade hon.

Christian Danielsson, EU-kommissionen, menade att svenska företag inte behöver oroa sig över konkurrensvillkoren. ”Sverige ligger redan långt fram och det är snarare era konkurrenter i EU som ska vara nervösa”, sade han. ”De kommer nu att tvingas till kostnader som vi redan tagit på oss i Sverige inom ramen för miljöbalken. Det är viktigt att komma ihåg att vi har en gemensam målsättning inom EU att nå nollutsläpp av farliga ämnen till 2050”.

Magnus Ek, riksdagsledamot för centerpartiet, och Markus Selin, riksdagsledamot för socialdemokraterna uttryckte förståelse för företagens oro. ”Det handlar inte om att målsättningen är för ambitiös, utan om själva konstruktionen av det nya direktivet och hur det implementeras” sade Magnus Ek.

”Det här är komplicerad materia" sade Markus Selin. ”Och jag tycker att det här seminariet är det viktigaste i Almedalen, mätt i pengar. De berörda industrierna står för en stor del av Sveriges BNP och vi tar oron om ökad administrativ börda på fullt allvar”

Seminariet genomfördes i samarbete med Jernkontoret, Svenskt Näringsliv, Skogsindustrierna, SveMin och Gjuteriföreningen.

I panelen deltog Christian Danielsson, EU-kommissionen, riksdagsledamöterna Markus Selin (S) och Magnus Ek (C), Cecilia Sjöstedt, Cytiva Sweden, Eva Blixt, Jernkontoret, Karin Nilsson, Svenskt Näringsliv och Rebecca Wennerberg, IKEM:s miljöjurist.