Forskarbristen i industrin är alarmerande
Bristen på forskarutbildade och specialister inom industrin är alarmerande. Det behövs upp till 8 000 forskarexaminerade i kemiindustrin till 2030. Nu krävs ett helt nytt perspektiv inom högskolepolitiken, skriver Jonas Hagelqvist, VD för IKEM och Nils Hannerz, näringspolitisk chef, IKEM i en debattartikel i Vetenskapsrådets tidning Curie.
Kemiindustri sysselsätter idag 10 procent av industriarbetarna, men ger 20 procent av landets varuexport och förädlingsvärde. Investeringstakten är hög; var sjunde person i industrierna jobbar med forskning och utveckling. Enligt en ny rapport från IKEM behövs därför upp till 8 000 forskarexaminerade i kemiindustrin till 2030. Behovet drivs av nya tekniker inom bioteknik och klimatomställning.
Det är i grunden en fantastisk möjlighet för Sverige, menar Jonas Hagelqvist och Nils Hannerz. För att lyckas krävs dock ett helt nytt perspektiv forsknings- och högskolepolitiken. Industrins behov behöver inkluderas bättre.
Därför ser IKEM att Sverige behöver:
- politisk målsättning och styrning för att attrahera industriell forskning till Sverige. Styrs politiska satsningar rätt kan det locka industrier att själva lägga ännu mer forskning i Sverige.
- höja de urholkade ersättningsbeloppen för högskolans grundutbildning inom natur- och teknikområdet för att skapa en god akademisk grund för forskning, teknikskiften och grön omställning. I ett första skede bör ersättningarna höjas med minst 40 procent.
- skapa snabbspår för forskare och specialister från andra länder så de snabbt får arbetstillstånd. Vi har inte råd att stänga dörren för internationell högutbildad kompetens.
- kreativa former för utbildningen av forskarexaminerade i samarbete mellan näringsliv och akademi. Satsningar på industridoktorander och industrilicentiater behöver utökas.
Jonas Hagelqvist
Förbundsdirektör och VD / Director General
Nils Hannerz
Näringspolitisk chef / Director of Industrial policy