IKEM:s debatt med Energiföretagen: Det finns redan styrmedel för producenterna
Energiföretagen menade i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet att regeringen borde införa styrmedel mot fossil plast så att en blir dyrare, samt att skatten på avfallsförbränning borde tas bort.
IKEM svarade i en replik att vi håller med att det bränns för mycket plast och att återvinningssystemet därför måste kompletteras med kemisk återvinning.
I sitt svar på vår replik skriver Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen, att de tycker att regeringen ska rikta styrmedlen mot dem som har rådighet över att plasten som sätts på marknaden är möjlig att återvinna. Vi förvånas över att Energiföretagen missar att vi i Sverige både har lagstiftade och frivilliga producentansvar som omfattar de flesta plastprodukter som sätts på marknaden. Dessutom pågår ett omfattande arbete på EU-nivå inom EU-kommissionens Den Gröna Given för att produkterna ska bli ännu mera resurseffektiva och återvinningsbara.
Vi välkomnar en dialog med Energiföretagen om hur vi kan undvika att plasten bara blir till energi i deras avfallsförbränningsanläggningar. För att hitta konstruktiva förslag är det bra att ha samma bild av hur det fungerar idag.
Dagens producentansvar
Genom de olika producentansvaren finns redan ett styrmedel som omfattar företagen som har rådighet att påverka utformningen av produkterna så att de är resurssnåla, lätta att återvinna och fria från miljöfarliga ämnen. Producenterna bär också kostnaden för insamling och återvinning. Av de plastprodukter som sätts på marknaden omfattas runt 80 procent av dagens lagstiftade eller frivilliga producentansvar.
Eftersom förpackningarna står för ca 60 procent av plastavfallet är detta särskilt viktigt. Här har vi producenter inom Svensk Plaståtervinning en prisbelönt guide som hjälper företagen att välja rätt sorts plastförpackningar som kan återvinnas. Vi håller också gemensamma kundträffar och bjuder in till seminarier tillsammans med materialspecialister och experter inom området återvinningsbara plastförpackningar. Vi var också först med att differentiera den förpackningsavgift som producenterna betalar för att gynna de plastförpackningar som är bäst ur återvinningssynpunkt.
För att kunna återvinna alla plastförpackningar som samlas in investeras nu en miljard i Site Zero i Motala. Satsningen gör Sverige världsledande inom plaståtervinning. Vi får världens största och modernaste anläggning för plaståtervinning och skapar förutsättningar för att återvinna alla producentkunders plastförpackningar och skapa cirkulära plastflöden – helt utan negativ klimatpåverkan.
Eftersortering
Det förpackningsproducenterna dock inte har rådighet över är huruvida konsumenterna källsorterar sina förpackningar eller inte. Tyvärr är det mer än hälften av alla plastförpackningarna som inte sorteras idag och därför hamnar i det brännbara avfallet som går till Energiföretagen.
Enligt Åsa Pettersson är det fel att lägga styrmedel på Energiföretagen eftersom det då är för sent för ”alternativa behandlingar” Men det stämmer, inte vilket satsningarna på eftersortering i Stockholm visar.
Systemet med utsläppsrätter handlar ju om att få de aktörer som släpper ut koldioxid att minska sina utsläpp, det vill säga att förorenaren betalar. Energiföretagen säger själva att detta är det mest effektiva styrmedlet.
Vi borde vara överens om att det är utsläppen av koldioxiden som orsakar klimatproblemen och inte användningen av kol i samhället. Som vi framförde tidigare så bidrar användningen av plast totalt sett till att utsläppen av koldioxid sänks.
Kemisk återvinning
Det stämmer att det idag inte finns någon storskalig kemisk återvinning av plast i Sverige. Däremot finns det viktiga projekt som det som Borealis i Stenungsund driver. En viktig knut som Naturvårdsverket lyfte fram i sitt regeringsuppdrag är tillgången till plastavfallsströmmar som kan säkerställas på lång sikt. Så även för att denna teknik ska kunna fungera tillfredsställande är det viktigt att vi styr bort plasten från förbränningsanläggningarna.
Sedan har Åsa Pettersson fel i att kemisk återvinning endast kan hantera vissa delflöden av plast. Kemisk återvinning kan i princip hantera all plast även om den bara ska hantera de flöden som inte fungerar i den mekaniska återvinningen. Det finns olika tekniker som passar för olika flöden. Även energiutvinning med CCU kan räknas som kemisk återvinning om molekylerna blir till ny plast.