Industrin efterlyser yrkesutbildade medarbetare samtidigt väljer få elever ett yrkesprogram

13 januari, 2022

Kompetensförsörjning

Snart är det dags för Sveriges alla niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Den som väljer att läsa ett yrkesprogram kommer att ha goda förutsättningar att klara sig fint på arbetsmarknaden i framtiden. Men trots att det är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. Svenskt Näringsliv, IKEM och ett tiotal andra näringslivsorganisationer lyfter därför frågan i en serie lokala debattartiklar.

Den största utmaningen för företagens kompetensförsörjning är bristen på yrkesutbildade medarbetare.

Svårigheten att rekrytera rätt kompetens är en fråga som hämmar företagens möjligheter att växa mer än något annat. Det är kanske svårt att tro när arbetslösheten är hög och 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte kan försörja sig själva. Företagen inom Svenskt Näringsliv sysselsätter två tredjedelar av alla som jobbar i privat sektor. Vi frågar regelbundet företagen hur deras rekryteringssituation ser ut. Nästan hälften av alla företag i Skåne, Blekinge och Småland letar efter medarbetare med utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram.

Men trots att det är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar är det allt färre som söker sig till yrkesprogrammen. För att möta arbetsmarknadens behov skulle 40 procent av eleverna behöva ta examen från ett yrkesprogram och börja jobba efter gymnasiet. I dag väljer knappt var tredje elev yrkesprogrammen. Om ingenting görs kommer det saknas 300 000 yrkesutbildade till 2035.

Det här är inte bara ett problem för det regionala näringslivet. Företagen är en viktig del av lösningen på de flesta utmaningar som samhället står inför i dag. I förlängningen riskerar kompetensbristen att göra det svårare att till exempel möta klimatutmaningen eller bygga bort bostadsbristen.

Ungdomsarbetslösheten är på rekordhöga nivåer. I SCB:s arbetskraftsundersökning från september uppgick ungdomsarbetslösheten till 24,4 procent.

Samtidigt visar siffror från SCB att hälften av de som läser gymnasieskolans samhällsprogram inte har gått vidare till högskolestudier tre år efter examen. Många av dem har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och har inte sällan lägre lön än den som har gått en yrkesutbildning. Att välja en yrkesutbildning leder inte bara till jobb. Den håller även dörren öppen för högskolestudier då möjligheter till högskolebehörighet ryms inom befintliga yrkesutbildningar.

Frågan är viktig för hela näringslivet och debattartikeln underskriven av Svenskt Näringsliv, Gröna arbetsgivare, Måleriföretagen, Installatörsföretagen, Transportföretagen, Plåt & Ventföretagen, Maskinentreprenörerna, Teknikföretagen, Byggföretagen, Grafiska företagen, Trä- och möbelföretagen, Almega, Visita, Svensk Handel. Från IKEM är den undertecknad av regionärerna Torbjörn Eriksson och Tove Westerberg.