Ulf Kristerssons nya regering har aviserat justeringar i reduktionsplikten. Kvoten förnybart bränsle ska från 1 januari 2024 ligga på EU:s miniminivå och beslutet gäller mandatperioden ut. Den socialdemokratiska regeringen som nyligen avgått hade en annan linje - kvoten för förnybart bränsle skulle höjas. Jonas Hagelqvist, VD på IKEM, och Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM, skriver idag i en debattartikel i Aftonbladet att politiken måste anpassa sig efter den industriella logiken.
- Att investera i produktionen av förnybart bränsle är en miljardaffär, men lönsamhet nås först efter 20-30 år. När politiken svänger vart fjärde år minskar industrins incitament och förmåga att genomföra de klimatinvesteringar som krävs. För vilket företag vill investera i en anläggning som fyra år senare visar sig bli lönlös? Detta är en ohållbar situation, säger Jonas Hagelqvist, VD på IKEM.
- Om politiken menar allvar med att Sverige ska nå klimatmålen till år 2030 så måste den ge industriföretagen förutsättningar att ställa om. Svensk industri behöver breda politiska överenskommelser för att kunna bidra till en fossilfri framtid, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.
