Svensk forskning hotas av kompetensbrist – ny rapport från IKEM

  • Kompetensförsörjning

Den svenska kemiindustrins branscher satsar 22 miljarder kronor per år på forskning och utveckling. Kemiindustriföretag behöver rekrytera upp till 8000 forskarutbildade fram till 2030 medan det årligen examineras cirka 2000 forskare i Sverige totalt. Kompetensbristen är ett hot mot existerande forskningssatsningar och framtida investeringar. IKEM presenterar i en ny rapport fem åtgärdsförslag.

Kemiindustrins branscher (läkemedel, kemi, plast- och gummi samt raffinaderi) är teknik- och forskningsintensiva med ett stort behov av högutbildad kompetens jämfört med tillverknings­industrin generellt. Branscherna ligger också i framkant med hållbara teknikskiften som gröna drivmedel, precisionsmedicin och koldioxidinfångning. Industriföretag väljer att lägga sina forskningssatsningar där världsledande forskningssamarbeten och akademisk excellens finns.

Idag finns redan stor brist på den forskningskompetens som behövs på forskningsavdelningar (FoU) och andra viktiga delar av verksamheten. Majoriteten av anställda på FoU-avdelningarna har annan utbildning än forskningsutbildning. Brist på civilingenjörer, tekniker och annan personal försvårar hotbilden ytterligare.

Svensk konkurrenskraft och attraktionsförmåga är beroende av god kompetensförsörjning. Därför ser IKEM att Sverige behöver:

  • politisk målsättning och styrning för att attrahera industriell forskning till Sverige

  • höja de urholkade ersättningsbeloppen för högskolans grundutbildning inom natur- och teknikområdet för att skapa en god akademisk grund för forskning, teknikskiften och grön omställning

  • skapa snabbspår för forskare och specialister från andra länder. Vi har inte råd att stänga dörren för internationell högutbildad kompetens

  • öka kunskapen om behov och utbud. Utveckla uppdrag, analys och statistiskt underlag för näringslivets forskning.

  • få fler forskarutbildade genom utbildningen. I samråd med det privata och offentliga näringslivet behöver kreativa former för lärande och examen utvecklas på forskning nivå, som fler med licentiatexamen, industridoktorander och lärarsamverkan med institut.

Rapporten presenterades vid ett webinarium den 11 mars. Medverkade gjorde Jimmy Hedin Dahlström, sektionschef på R&D, Cytiva , Johan Tysk, professor i matematik och vicerektor, Uppsala universitet, Karin Åmossa, Samhällspolitisk chef på Sveriges universitetslärarförbund (SULF), Nils Hannerz, tillförordnad näringspolitisk chef, IKEM och Greta Hjortzberg, ansvarig Kompetensförsörjning, IKEM. Moderator var Thomas Malmer.

Panelen var överens om satsningarna. Företagen och akademin ser stor lösningspotential med rätt stöd från politiken.

Här kan du läsa IKEM:s rapport Fler forskarutbildade önskas – Så kan Sverige som kunskapsnation gynnas av satsningar på kemiindustri och akademi. 

IKEM:s rapport bygger på en studie som analysföretaget Technopolis genomfört på uppdrag av IKEM.

Här kan du ta del av Technopolis rapport Vinna eller försvinna -kompetensförsörjningens påverkan på forskningen i innovations- och kemiindustrierna