IKEM kommenterar fackförbundens lönekrav

Ledande indikatorer pekar samtliga på att svensk industri går ned i en förstärkt avmattning. Lågkonjunkturen har bitit sig fast och blir mer långdragen än förväntat. Hittills i år har produktionen inom hela den svenska tillverkningsindustrin tappat tre procent jämfört med produktionsvolymerna från årsskiftet.

– Kravet om 4,2 procent är fullkomligt orealistiskt. Det skulle leda till en försämrad svensk konkurrenskraft och slå mot såväl jobben som välfärden, dessutom riskerar det att driva på inflationen. Vi förväntar oss ett större ansvarstagande än så av motparterna, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM.

– Jag är uppriktigt förvånad. Fackförbunden måste lyfta blicken och ta in den verklighet som företagen står inför. En löneökning på 4,2 procent vore ett dråpslag, inte minst för de små och medelstora företagen. Vi måste ju hitta en nivå som fungerar för hela arbetsmarknaden, då kan man inte sikta på en nivå som skulle driva vissa företag ur landet, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM.

Ett pressat ekonomiskt läge för industrin

IKEM:s medlemmar ligger tidigt i värdekedjan och känner därför av konjunkturen tidigare än andra. En övervägande majoritet inom kemi- och plastindustrin ser en konjunkturvändning som tidigast första halvåret 2025, men en stor andel sätter sin förhoppning längre fram än så.

– Osäkerheten om vart konjunkturen tar vägen är mycket stor. I en situation där globala ekonomiska utmaningar pressar industrin, ser IKEM kravet på löneökning som alldeles orimligt, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM.

Utvecklingen inom plast- och kemiindustrierna går knackigt och prognosen för kvartal 4 är fortsatt stagnation med risk för vikande produktionsvolymer.

– En faktor, utöver den långdragna lågkonjunkturen, är den tyska industrins utmaningar. Tyskland är våra medlemmars viktigaste exportmarknad och 65 procent av kemi- och plastföretagen påverkas redan idag negativt av utvecklingen, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM.

En stor farhåga framgent är det faktum att industrin har ”övervintrat” personal i stor utsträckning.

– Mot bakgrund av den alarmerande kompetensbristen har företagen behövt övervintra personal med förhoppning om en snar konjunktursvängning. Investeringen i personal har inneburit en stor kostnad för företagen. Frågan är om företagen kommer kunna behålla personalen till dess att ekonomin vänder uppåt. Våra motparter har all anledning att vara realistiska i avtalsförhandlingarna 2025, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM.

Fackförbunden vill även se en förkortad arbetstid och avser återkomma den 15 maj med ett förslag. Arbetstid är en återkommande diskussion i kollektivavtalsförhandlingarna inom industrin.

– Industrin har redan enligt kollektivavtalen en förkortad arbetstid. Faktum är att vi behöver jobba mer, inte mindre. Krav om en orealistisk löneutveckling och ytterligare arbetstidsförkortning gynnar inte företagens internationella konkurrenskraft och således heller inte Sverige och de anställda, säger Henrik Stävberg, förhandlingschef, IKEM.

I december kommer industrins parter att växla krav och under våren – senast den 31 mars 2023 – sätts märket för industrin och resten av arbetsmarknaden.