Strypt arbetskraftsinvandring hotar industrins konkurrenskraft och kompetensförsörjning

  • Kompetensförsörjning
  • Arbetsmarknadspolitik
  • Arbetsrätt

Idag har regeringen tagit emot Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring, som föreslår ett nytt lönekrav för arbetstillstånd, återinförd arbetsmarknadsprövning och en större politisk inblandning i lönebildningen. Förslagen skulle påverka industrins kompetensförsörjning och Sveriges konkurrenskraft negativt. Regeringen bör avstå från att genomföra dessa förändringar, anser IKEM – Innovations- och kemiindustrierna.

– Om en arbetsgivare behöver anställa en processoperatör, en svetsare eller en löneassistent men statliga tjänstemän på Migrationsverket och Arbetsförmedlingen inte håller med, kommer rekryteringen att vara otillåten, säger Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik på IKEM.

Arbetskraftsinvandringen bidrar med stora värden till Sverige. Utredningar pekar på samhällsekonomiska vinster runt 45 miljarder kronor och skatteintäkter på 15 miljarder. De begränsningar som utredningen föreslår skulle troligen innebära samhällsekonomiska mångmiljardförluster.

Utredningen ger själv en dyster bild av sina egna förslag. Den skriver svart på vitt att ett medianlönekrav ”kan få ha negativ påverkan på kompetensförsörjningen”, att förslagen ”kan påverka näringslivets internationella konkurrenskraft” och att förslaget kan leda till att "verksamhet inte kan växa efter behov eller till och med avvecklas”.

– Med tanke på den förödande beskrivning utredningen själv ger av sina förslag utgår jag från att regeringen tänker om. Skulle det här genomföras kommer industrin, ekonomin och näringslivet lida stor skada, samtidigt som effekten på fusk och missbruk är så gott som obefintlig. Det är inte en avvägning jag tror att regeringen vill göra, säger Caspian Rehbinder, ansvarig för arbetsmarknadspolitik på IKEM.

Här finns utredningen att läsa.

Läs också IKEM:s krav på fördubblad arbetskraftsinvandring, analys ”Arbetskraftsinvandringen är central för svensk ekonomi och för industrins omställning” samt rapport Reformer för en bättre expertskatt.

°